Tova Mozard: Verklighetens afton

Clifton’s – 2003

Bland många duktiga svenska fotografer är Tova Mozard den mest spännande just nu, genom sina val av färg och ton i bilderna. De bruna och bitvis mörka färgerna med naturlig ton, bjuder dig in i en värld som ger dig en Déjà vu: detta har jag sett tidigare, men ändå har jag inte en aning var det var och vad. Det är bilder från ens barndom och ungdom: detta har jag varit med, men glömt. Det närmast Jungianska kollektivmedvetandet som bilderna inrymmer gör att man har svårt att sluta betrakta dem, man går runt och runt i utställningssalarna. Minne efter minne, tanke efter tanke – och njuter.

Det finns tre böcker om Mozards arbeten att köpa vid utställningen: en större (Ghost Light) och två mindre. Jag köpte dem alla tre: jag ville ta med bilderna, ville komma ihåg. Jag vill komma på vad det är för hemlighet hon bär med sig. Tova Mozard vet mer än hon berättar: hennes bilder har en hemlighet inom sig. Hennes bilder har en stor variation, men känslan i färg och tonsäkerheten som löper genom bilderna och åren av fotografi, binder ihop dem och ger bilderna den unika känslan av en hemlighet.

Så som P.O. Enquist har en sorg i sin blick, har Tova Mozard en hemlighet, som hon visar oss varsamt. En hemlighet är en hemlighet.

Mina favoriter bland hennes bilder:
Clifton’s och Musso & Frank Grill från 2003, Ramp från 2007, Pure Time, White as Bone från 2010 och Jesus från 2013

PS: Att alla hennes bilder är välkomponerade, har en fin ton och färg och är spännande, det är en självklarhet. Alla dessa adjektiv och egenskaper gör hennes bilder till just vad det är: hennes bilder. Det är en stark egen bildvärld och uttryck, man känner igen en Tova Mozard bild när man ser en.

PSS: Tova Mozard har med flera filmer i utställningen, men eftersom jag inte är intresserad av film annat än i underhållningssammanhang, så skulle jag göra henne en björntjänst genom att skriva om hennes filmer. Det finns annat folk för det.

Tova Mozard: Verklighetens afton: Galleri 5, våning 5

http://kulturhuset.stockholm.se/-/Kalender/2013/Utstallningar/Tova-Mozard-Verklighetens-afton/
http://www.tovamozard.com/

Ilkka Timonen

Annonser

Supermarket

Centrum för fotografi

Centrum för fotografi visar fotografi och video av Michelle Eistrup (Danmark), Jon Benjamin Tallerås (Norge), Susanna Majuri (Finland), Oscar Furbacken (Sverige).

Susanna Majuri (born 1978, lives in Helsinki) shows works from the series Imaginary Homeland. © S Majuri

Susanna Majuri (born 1978, lives in Helsinki) shows works from the series Imaginary Homeland. © S Majuri

Den bakre monterväggens fyra stora fotografier av Susanna Majuri fångar besökarens blick, min i alla fall. Majuris bilder visar mig en drömvärld. Fotografierna är inte det man har vant sig vid genom åren inom det fotografiska fältet. Det dubbelexponeringslika sättet att bygga bilden tekniskt förenas med bildens estetik, estetik som synonym till vackert, utan att bli banalt. Tvärtom, Susanna Majuri skapar ett unikt bildspråk, nästan som en egen genre inom modern fotografi.

Majuri är en del av nätverket, konceptet ”The Helsinki School”
http://www.helsinkischool.fi/helsinkischool/artist.php?id=9029

http://www.centrumforfotografi.se/

http://www.supermarketartfair.com/

Ilkka Timonen

Supermarket 2013-02-15

Museet för glömska – brustna hjärtan

Museet för glömska dissekerar verkligheten för oss, de lyfter upp samhällskritiken i konsten och synliggör den på ett analytiskt och humant sätt. Frågor som berörs visar sig vara allmängiltiga. Humanismens närvaro och kritiken till dess motsats är lika vass, när man betraktar den ensamma människans förtvivlan och även det som drabbar oss alla i den globala nivån. Brustna hjärtan visar sig vara en allmänmänsklig åkomma, framkallad av en verklighet, ibland bekant, ibland tvingad av någon annan. De tunna skivor av mänskligt liv som Museet för glömskan visar känns verkliga.

Dessa skivor framställs av:
Anna Berglind, Sverige, en ljuskonstnär som även arbetar med installationer och fotografi. Hon visar en installation som pendlar mellan minnen och glömska, hennes verk visar oss den delen av väntan som aldrig blir besvarad. Ett ensamt minne är en skärva av det som kunde ha blivit ett gemensamt, annorlunda minne.

Núria Güell, Spanien, arbetar med frågor om makt och kontroll. Vilket sätt kan du gå runt de oftast så brutala styrsystem som livet ibland binds fast med? Med ett arrangerat äktenskap kan man frigöra människor ifrån förtryck, ett bra sätt att binda fram frihet.

Daniela Ortiz video

Daniela Ortiz video

Daniela Ortiz, Peru/Spanien, visar konkret hur man lugnar ned oron. I sitt videoverk visar hon det praxis som Amerikanska myndigheter lugnar ned dem som skall deporteras ur landet: de drogas ned med lugnande bedövningsmedel för att garantera en ”have a nice trip!”.

Ett av sätten att hela brustna hjärtan är att visa hur de brast.

http://www.museetforglomska.se/

Anna Berglind: www.annaberglind.se
Anna Berglind är aktuell även på CFF: www.centrumforfotografi.com
Núria Güell: www.nuriaguell.net
Daniela Ortiz: www.daniela-ortiz.com

Ilkka Timonen

Supermarket 2013-02-14

När kommande påskhögmässa fick Påven att sluta på sitt ämbete under veckan, kulmineras Stockholm Artweek med helgens fyra kulturens högmässor: Market Art Fair, Supermarket StockholArt Fair, PhotoMarket och Antikmässan i Stockholm.

Pontus Raud och Andreas Ribbung med Anders Janssons skulptur Hemlös

Pontus Raud och Andreas Ribbung med Anders Janssons skulptur Hemlös

Den med det längsta namnet, Supermarket Stockholm Art Fair, hade en presskonferens i dag kl. 11.45. Deltagarna på konferensen satt och väntade en stund i ett mörkt auditorium, som under mässan är scenen Red Spot performance.  Efter en stunds väntan kom mässans ansvariga med project managers Pontus Raud och Andreas Ribbung i spetsen. De konstaterade att mässan bara blir bättre, hur annars, den är arrangerad av konstnärer – de är specialister på konst, konstnärerna. De dubbla R:n ställde en följdfråga: vad är det som driver konstnärer att skapa, arrangera mässor? Passion, tid och kärlek till konst! Trots det rådande kalla kultur- och konstklimatet, som är överfullt av kulturfientliga politiker.

Mässans mål är att stärka de små konstnärernas behov av att ta kontakt med gallerister, konstpubliken, medier och inte minst varandra. Supermarket Meetings är ett forum för detta: låta folk mötas mer än bara byta visitkort.

Bakom Raud och Ribbung står Anders Janssons skulptur Hemlös dit de vänder sig ofta och lägger pengar i verkets hörande mugg. Detta för tanken till lördagens TALKS kl 17.00, Studio 3, tredje våning, om ”Horkarlsmynt och organiserat tiggeri – Om massmediala konstskandaler”. Om detta och mycket annat kan du läsa på den tredje upplagan av konstmagasinet Supermarket artist-run art magazine, en ambitiös mässtidning med många intressanta texter och bilder.

Glöm inte fredagen den 15:e februari på Red Spot kl. 16.00 – 20.00 performance program med Fake Finns and Wannabe Swedes.

Paula Urbano: Oscillating absence

Paula Urbano: Oscillating absence

Mässan öppnar fredagen den 15:e februari kl 11:00. Läs mer här: http://www.supermarketartfair.com/

Ilkka Timonen

Från konstnärlig forskning till biodling

Nu är det veckan när Konsthögskolan i Stockholm har sin forskningsvecka. Jag lyssnade flera intressanta redovisningar och specificeringar om ämnet konstnärlig forskning, om du är intresserad så kan du ta en titt på http://www.kkh.se/index.php/sv/forskningku/forskningsvecka. Veckan avslutas på fredag i Moderna museet, där det finns även annat intressant för konstintresserade

På väg hem, efter att ha missat 65:ans buss, gick jag genom stan och till Kulturhuset. Där stötte jag på en informativ utställning om biodling och honung.

Mitt i stan tillhör ämnet inte det vanligaste. Jag fick lära mig att Bee Urban har sedan flera år kupor på KulturhusTaket. Ta en titt eller läs mer på http://kulturhuset.stockholm.se/-/Kalender/20111/Utstallningar/Vad-ar-det-i-luften-som-surrar/

Ilkka T

Katarzyna Kozyra – I konsten blir drömmar verklighet


Den Warszawa-födda konstnären Katarzyna Kozyra är den mest uppmärksammade östeuropeiska konstnären inom den feministiska konsten. Hon och jag, vi är födda samma år, 1963. Båda kommer från länder ett snäpp väster om Ryssland, ett land som var en utrikespolitisk maktfaktor för våra liv och även en representant av olika orättvisor både då, innan och idag.

konstnärssamtal med Katarzyna Kozyra och Johanna Palmström, chefredaktör BANG

konstnärssamtal med Katarzyna Kozyra och Johanna Palmström, chefredaktör BANG

Jag har alltid varit en annan typ av feminist än feminister, men jag kan med lätthet se symbolspråket i Katarzynas bilder och filmer. Hon leker med komplexa stereotyper med synbar lätthet, ibland alltför lätt. Konsten som analysmetod krävs inte djupare perspektiv än det Kozyra använder och hon gör helt rätt i att använda det lättbegripliga berättarperspektivet och -metoden. Problemet visas som via en spegel, ofta med motsatser, ombytta identiteter: ironi som växer fram har alltid varit bra medel att vända förutsättningar upp och ned och skaka fram samhällets – våra – förutfattade meningar och fördomar.

Katarzyna har tron på den egna allsmäktigheten, precis som Michelangelo utforskar hon livet med hjälp av konstens olika verktyg och precis som sin föregångare behärskar hon tekniken. Hon spelar de flesta rollerna själv i sina verk, bl.a. sig själv, som ofta kan vara svårt att göra p.g.a. bristande distans.

Utställningens ambitiösa sammansättning av verk och verkens kvalité och sättet att berätta och belysa de även idag alltför aktuella frågeställningarna, gör utställningen sevärd: 8+

Läs mera:
http://kulturhuset.stockholm.se/-/Kalender/20111/Utstallningar/Katarzyna-Kozyra/
http://kulturhuset.stockholm.se/-/Press/Kalenderpressinfolistning/Kalenderpressinfodetalj/?kalenderhandelse=211065
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=5292285

Ilkka Timonen, en besökare