Schack på Kulturhuset

Häromdagen gick jag förbi schackhörnan på Kulturhuset. Det var endast ett par som spelade den här dagen vid den här tidpunkten. Jag har haft en romantisk bild av den här hörnan. Ofta när jag åkt rulltrappan upp så har jag sett många par spela schack, oftast män. Som på en piazza, har jag tänkt, där männen samlas för att spela och samtala under olivträden men i det här fallet på Kulturhuset. Nu när jag befann mig mitt i så tappade hörnan en del av sin glans. Borden och stolarna var slitna och schackbrädorna var av hårdpapp och såg hemmagjorda ut. På ett stod det ”present till det fattiga Kulturhuset”. Den röda soffan i i ett av hörnen hade sett bättre dagar. På väggen finns en skylt med ordningsregler, det verkar gå vilt till här ibland. Jag skulle rekommendera en uppfräschning av Schackhörnan men det är kanske bäst att fråga de som brukar sitta och spela om de skulle uppskatta en uppfräschning. För jag är endast en förbipasserande på väg någon annanstans.

/Astrid Nilsen Schaub

Riksdagen i Kulturhuset

Jag undrar hur många som känner till att Riksdagen en gång fanns på Kulturhuset? Jag fick reda på detta rätt nyligen så jag undersökte detta intressanta faktum lite mer. Bakgrunden till att Kulturhuset och Stadsteaterhuset byggdes handlade om en tävling om hur Klarakvarteren skulle utformas efter rivningen. Det var Stockholms stad och Riksbanken som utlyste tävlingen 1965 och det var Peter Celsings förslag med Kulturhus, Stadsteater och Riksbanken som vann. Med Kulturhuset ville man skapa en ny sorts byggnad, en byggnad där många olika sorters kulturella och folkliga uttryck förenades på samma plats. Dessutom skulle det finnas plats för samhällsdebatt och samtal samt avkoppling.

För att se till att byggnaderna byggdes så föreslogs att husen i ett inledande fas skulle disponeras av Sveriges Riksdag. Bakgrunden till detta var omläggningen från tvåkammarriksdag till enkammarriksdag, som medförde att det gamla riksdagshuset på Helgeandsholmen måste utrymmas och byggas om.

Stadsteatern/provisoriska riksdagshuset och Kulturhusets västra del (närmast Drottninggatan) byggdes under åren 1969-71. Kulturhusets östra del (närmast Hamngatan) stod färdigt 1974. Kulturhusets västra del och större delen av nuvarande Stadsteaterbyggnaden, kom att från 1971 och drygt tio år framåt fungera som ett provisoriskt riksdagshus. Kulturhusets övre våningar i den västra delen användes som kontor för Riksdagens utskott.

När Riksdagen flyttade från Kulturhuset i början av 1980-talet skedde stora förändringar av inomhusmiljöernas planlösningar. I Stadsteaterhuset byggdes bland annat plenisalen om till teater. I Kulturhuset berördes de flesta våningsplan, bland annat flyttades stadsbiblioteket uppåt i huset och den gamla lokalen byggdes om till foajé för Stadsteatern. Efter detta har Kulturhuset genomgått flera ombyggnationer invändigt ända fram till dagens datum.

Här kommer seriestrippen som gav upphov till min uppmärksamhet på Kulturhusets historia.

Strip ur Ville av Jan Lööf, 1977.

Källa: http://www.raa.se/cms/extern/index.html

/Astrid Nilsen Schaub

Lennart af Petersens – Ett urbant öga

I Lilla galleriet på våning Plattan visas till och med 30 september en fotoutställning av Lennart af Petersens. Den visar den stora förvandlingen som Stockholm gick igenom i samband med rivningen av Klarakvarteren. Af Petersens var då anställd som fotograf vid Stockholms Stadsmuseum och skildrade det Stockholm som försvann. Bilderna är tagna mellan 1950-1970.

Djupa svartvita bilder fulla av ett liv som inte längre finns slår emot mig. En känsla av en svunnen tid och charm som aldrig kommer tillbaka. Finklädda människor, pulserande stadsliv, småbutiker och vackra neonskyltar. Bilderna visar en stad i Europa, en stad med historia, en levande stad. Innan bulldozern kom och slog sönder allt. Det sägs att 700 byggnader revs.

Det är den största och mest allomfattande ombyggnationen som gjorts i efterkrigstiden inräknat de städer i Europa som skadades svårt under kriget.

Bredvid mig står två unga män i sina bästa år, moderiktigt klädda. De uttrycker högt sin fasa över den historia de har förlorat. ”Kolla! Hur kunde de? Att ingen reagerade? Varför?! Tänk så annorlunda det kunde ha varit! Titta vad mysigt det var!”. Jag håller tyst med dem och tänker att jag nog skulle ha trivts att promenera i de gamla Klarakvarteren.

I samband med utställningen så visas även af Petersens kortfilm ”Innan det försvinner” onsdagar och söndagar på Bibliotek Plattan. Den ger en inblick i de människor, verkstäder och byggnader som försvann. Af Petersens säger i filmen att det är hemskt när ett hus ramlar ner, att man kan se hur husets själ dör.

”En okunnig amerikansk turist
lär i sommar ha frågat
om det var ryssar eller tyskar
som haft sönder Stockholm.
Han bör ha kunnat få det stolta svaret
att det har vi gjort alldeles själva.”

– Jan Olof Olsson, Stockholmsluft, 1974

/Astrid Nilsen Schaub

Tom of Finland

På våning 3 så visas till och med den 19 augusti en del av Tom of Finland’s teckningar. Han hette egentligen Touko Laaksonen och föddes i Kaarina utanför Åbo 1920 och dog 1991 i Helsingfors. Han har haft stort inflytande på gaykulturen samt gaypornografika och finns representerad på bland annat Museum of Modern Art i New York.

Om du är intresserad av att se svällande muskler och jättestora fallosar ska du bege dig till denna gratisutställning! Du kommer att få din lust mättad. Jag fascineras av alla dessa atletiska machomän som Tom ritat teckning efter teckning, det tar liksom aldrig slut och sen går man ett varv till. Jag funderar på mannen bakom teckningarna, vem var han, hur var han? Gå gärna och titta på utställningen och skapa dig din egen uppfattning.

/Astrid Nilsen Schaub

Länk: http://kulturhuset.stockholm.se/-/Kalender/20111/Utstallningar/Tom-of-Finland-/

Screen – det digitala galleriet

Kulturhuset har också ett digitalt konstgalleri! Det var roligt att titta på Palle Torssons videoverk ”Free fall” som går att se till och med 2 juli. Upplevelsen av dessa fritt fallande människor som handlöst faller ner i en till synes bottenlös oändlighet av olika dataspelsmiljöer var intressant. Jag fick en känsla av Sci-fi och Star Trek och att vara fast i en tillvaro där saker ständigt återupprepar sig i olika skepnader.

Ljudet spelar en stor roll i verket och skapar en känsla av hopplöshet. Finner mig själv tänkande att varenda fallande människa i verket har brutit vartenda ben i sin kropp. Aj aj aj, tänker jag. Vad tycker du? Klicka på länken och upplev själv!

/Astrid Nilsen Schaub

http://kulturhuset.stockholm.se/-/screen/Palle-Torsson-Free-fall/

Rum för barn

Det är söndag och klockan är 12.05 när jag kommer fram till Rum för barn som ligger på fjärde våningen på Kulturhuset. Några barn springer förbi i strumplästen och några vuxna går sakta in, tar av sig skorna vid ingången. Det är skofritt här. Vid den här tiden på en söndag är det rätt lugnt här. Solen skiner utanför vilket kanske också bidrar till lugnet. 

Jag har varit här förut, för några år sedan, när jag jobbade som barnflicka, då var det inte så lugnt som nu. Det var under en höst, en vinter och en vår som jag och lilltjejen gärna kom och spenderade några timmar här minst en gång i veckan. Många gånger satt vi tätt och mysläste Alfons, Pippi och andra klassiker. Klättrade i vetenskapstornet, lekte pirater och hittade guldskatten längst ner i källaren. Hon sprang runt och runt i stjärnhimmelrummet och hittade andra kompisar som gärna gav sig in i leken. Skratt, äventyr och magi.

När vi var trötta satte vi oss med vår matsäck i mathörnan och mumsade i oss smörgåsar medans vi tittade på akvariefiskarna som sakta simmade förbi. Funderade högt på vad de tänkte på. Efter mellanmålet tog vi det lugnt och var kanske med på allsången som personalen anordnade. Detta var ett populärt inslag och uppskattat då det var många föräldrar och barnflickor som glatt sjöng barnvisor med sina småttingar. 

Rum för barn är anpassat för barn från 0 till 12 år. Det är ett Bibliotek, en Bildverkstad och något som kallas för Mellanrum (den ligger direkt utanför ingången till biblioteket). Bildverkstan ligger längst in i lokalen. Inga dataspel i sikte, här är det kreativiteten och fantasin som står i fokus.

 

Vissa saker har ändrats sedan jag var här sist och bara till det bättre måste jag säga. Mathörnan är fräschare och nu finns det skåp där så man kan låsa in sina värdesaker. Det har tillkommit några djupa sittfåtöljer där man kan sitta insjunken och bortvänd från övriga världen. Småbarnshörnan ser inbjudande ut och några småbarn kravlar runt där på alla fyra. Det som tilltalar mig på Rum för barn är att det finns en stor variation av aktiviteter för olika åldrar. Här kan man läsa, leka, skapa, spela spel, låna böcker eller bara vara. Miljön är tilltalande och väcker lust och upptäckaranda. Böckerna är uppdelade i kategorier som t.ex. vetenskap, skräck, serier, böcker på andra språk osv. det är tydligt och tilltalande. Framsidorna på böckerna talar om att de vill bli öppnade och utforskade. Det är lite Harry Potter magi över Rum för barn tycker jag. Bege dig gärna tillsammans med barnen till Rum för barn och låt äventyret börja … Expelliarmus!

 /Astrid Nilsen Schaub

Unfamiliar faces

I söndags var jag på en dansföreställning som hette Unfamiliar faces. Utanför lyste solen och det var varmt och skönt, jag började ångra att jag hade bestämt mig för att gå på detta evenemang. Funderade på att springa ifrån Hörsalen innan det började men tänkte samtidigt att jag säkert skulle ångra mig om jag missade något bra.

Image

Jag är glad att jag stannade kvar. Föreställningen handlade om dansarnas känslor, rädslor och osäkerhet. Sårbarheten i konstnärligheten. Det var några av Sveriges mest framstående streetdansare som dansade var sitt solo, totalt sju stycken. Det var en härlig upplevelse att se individualiteten i varje dans, det som kännetecknade deras personlighet kanske. Jag kom ut därifrån inspirerad och med en känsla av att ingenting är omöjligt. En härlig upplevelse i hur man kan styra och kontrollera kroppen till musik samt kärleken till dansen som de medverkande hade.

Har bestämt mig för att gå på flera dansföreställningar på Kulturhuset efter det här. Det är härligt med dans!

/Astrid Nilsen Schaub