ALMA-pristagaren, Isols, pristagarföreläsning

Årets ALMA-pristagare Isol (Marisol Misenta) är i Sverige för att under en vecka deltaga i en rad aktiviter för att slutligen på måndag den 27 maj ta emot ALMA-priset av Kronprinsessan vid en prisceremoni. ALMA-priset, Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne, är världens största barn- och ungdomslitterturpris och prissumman är fem miljoner kronor. Isol inledde sin pristagarvecka på Kulturhuset där hon ledde bokverkstäder tillsammans med flera skolklasser. Dagen efter, den 21 maj, höll hon sin öppna pristagarföreläsning på Kulturhuset. Det var ett samtal mellan Isol och Ulla Rhedin från ALMA-juryn om Isols böcker och hur hon arbetar fram sina idéer. Isols böcker fanns tidigare inte på svenska, men tack vare priset finns nu två av hennes böcker på svenska och fler är på gång.
Isol

Isol inleder med att läsa en av sina böcker. På engelska heter den ”It’s useful to have a duck” och är en bilderbok för de yngre barnen. En pojke hittar en anka och gör olika saker med ankan. Han sitter på den, använder den som hatt och använder den som en propp i badkaret bland annat. En charmig historia, men det bästa och mest oväntade kommer när Isol vänder på boken och läser den från andra hållet. ”It’s useful to have a boy” heter den nu och då får vi följa samma händelser fast ur ankans synvinkel. Ankan ser händelserna på ett mycket positivt sätt. Till exempel när pojken satt på ankan, ser ankan det som att han får lite ryggmassage. Jag blev alldeles betagen av boken för den är genialisk i sin enkelhet, men samtidigt full av finurlighet, värme, humor och charm. Det visar sig att detta är något genomgående för alla hennes böcker. ”Det är bra att ha en anka”, heter boken på svenska och kommer ut på Alfabeta bokförlag senare i år.
AnkaRub

Samtalet glider in på barnperspektivet i den här boken. Isol tycker om att ha barn som huvudpersoner eftersom de ser på världen med nya ögon. Det är ett väldigt kreativt sätt att se på världen, ett fritt sätt. Barnen i hennes böcker frågar ibland vuxna om förklaringar, men barnen nöjer sig inte med svaren de får utan letar efter egna svar. Det är drivkraften och motorn i hennes böcker, att barnen letar efter andra saker och frågar sig själva saker. Boken ”The beautiful Griselda” är den första av Isols böcker där huvudpersonen är en vuxen. Griselda är dock barnslig, men inte på ett positivt sätt menar Isol. Jag återkommer till boken i slutet av den här texten.

Isol leker gärna med enkelhet även om boken har ett allvarligt tema eller en komplex frågeställning i botten. En bok som hon har skrivit handlar om en flicka som vill ha mycket saker. En dag kommer en ande och säger att flickan är den som har önskat flest saker den här månaden och därför kan han uppfylla en av hennes önskningar. Men flickan får svårt att välja bland alla sina önskningar och säger att hon vill ha allt. Men det ordet finns inte som valmöjlighet. Till slut får hon nöja sig med det som anden väljer att ge henne. Hon får en grå kanin. Boken slutar med att hon önskar sig att kanin var blå…

Ibland tycker inte folk att illustrationerna i en bok förmedlar något eget, men Isol vet att samma text men med olika illustrationer kan bli en helt annan text. Illustratören har många verktyg att använda sig av och kan förmedla olika saker genom att välja olika tekniker eller genom att lyfta vissa situationer ur texten. Det är intressant att försöka hitta rätt bildspråk som samspelar eller samtalar med texten. Isol menar att barn uttrycker saker i bild som de inte kan uttrycka genom talet. Hon hänvisar till psykologin. När man ritar uppenbarar sig många saker från ens undermedvetna i teckningarna. Hon tycker att det är sorgligt att vi inte tillåts rita fritt när vi blir äldre. För då är det så viktigt att ta redan på vad bilden föreställer och vad den heter. Hon möter många vuxna som säger att de inte förstår en tavla och ber henne förklara vad den betyder. Den betyder ingenting, menar Isol. Du ska bara njuta.

Olika stämningar förmedlas om Isol väljer att teckna med tunna eller tjocka konturer. Hon berättar om en bok (”El globo”) som handlar om en flicka som får sin önskan uppfylld. Att hennes mamma förvandlad till en ballong och kan inte skrika mer. Med konturerna och tekniken som Isol använder för att illustera bilderna förmedlar hon nästan en känsla av en serieteckning. Det är absurt och inte verkligt, menar Isol. Därför blir man som läsare inte orolig. Även om mamman aldrig kommer tillbaka är det ingen sorglig bok och illustrationerna hjälper läsaren att förstå det.

I boken ”Secreto de Familia” använder hon grövre konturer när hon tecknar. Boken handlar om en flicka som har en hemlighet. Hennes mamma är egentligen ett piggsvin.  Isol använder grövre linjer för att vi ska förstå att flickan lever i en slags skräckfilm eller monstervärld. Flickan upptäcker att alla familjer har hemligheter. På morgonen ser alla konstiga ut. I sista bildrutan kan man rita sin egen familj.
secretos-flia-Interior

Isol använder sig ofta av en teknik som heter serigrafi eller silkscreentryck. Hon vill alltid ha konturerna på översta lagret så att de inte de inte blir matta eller bleka. Konturen ska spela huvudrollen.

Boken ”Petit, monstret” har precis kommit ut på svenska (Alfabeta bokförlag). Isol vill visa på hur svårt det är att dela in saker i vad som är bra saker och vad som är dåliga saker att göra. Det finns inget givet svar på den frågan. Isol berättar att i Argentina, där hon kommer ifrån, köper många vuxna självhjälpsböcker, de går i kyrkan och vill att någon ska tala om vad som är rätt och fel, vad som är bra och vad som är dåligt. Isol tycker att det är farligt. Mamman i boken undrar hur en så snäll pojke kan göra så dumma saker. Han är snäll när han leker med hunden, men han är dum när han drar en flicka i håret. Han är dum när han hittar på lögner, men han är snäll när han hittar på sagor. Petit upptäcker att även hans mamma är både snäll och dum. ”Det kanske är något som ligger i släkten?”, frågar han sig på slutet. I boken använder hon dubbla konturer, som om konturerna rör sig. Det ser nästan ut som ett tryckfel, men det är med flit och det gillar Isol.
Petit

I Isols debutbok, ”Vida de Perros” (”A dog’s life”), frågar sig pojken hur han kan veta att han inte är en hund. Hans bästa vän är nämligen en hund och de leker tillsammans och gör samma saker. Mamman talar om för pojken att om han vore en hund skulle han kissa på träd, springa efter bilar eller leka i smutsen. Senare i boken får man se att pojken faktiskt gör alla de här sakerna utan att han är medveten om det själv för han kallar handlingarna för andra saker som en del i hans lek. Hur kan han egentligen veta om han är en pojke eller en hund? I slutet kommer han hem alldeles smutsig och hans mamma skickar honom till hundkojan.

För varje bok vill Isol ha en ny utmaning och inte upprepa sig själv. Använda nya tekniker. I boken ”La bella Griselda” (”The beautiful Griselda”) använde hon sig delvis av digital teknik. Hon tecknade först för hand som hon alltid gör, sedan skannade hon bilderna och använde sig av endast fyra Pantonefärger i hela boken.
Nyskapande

Nyligen fick Isol ett brev från en pappa som skrev att hans dotter hade sagt ”Jag vill rita som Isol. Utan gränser”. Det var bland det finaste hon kunde få höra. När barn ska färglägga ska de alltid färglägga innanför konturerna. Isol ifrågasätter det och själv gör hon inte så utan färglägger ibland medvetet utanför konturerna.

Isol talar om sina egna böcker och då syftar hon på de böcker som hon både har skrivit och illustrerat. Sedan har hon även illustrerat andra författares böcker och då talar hon om ”double authorship”.  Hon menar att hon inte är illustratör till någon annans bok utan hon är författare tillsammans med skribenten. Illustratörer är alltid författare, menar Isol, därför att de har ett språk som är eget och måste bestämma många saker. Hon arbetar mycket tillsammans med poeter. Främst med Jorge Luján som är en argentinsk poet som bor i Mexiko. Isol har även jobbat tillsammans med Paul Auster med boken ”Augie Wren’s Christmas story”. Det är inte en bilderbok, säger hon, utan en illustrerad bok.

Boken ”Numeralia” skriven av Jorge Luján och illustrerad av Isol finns på svenska (Lilla Piratförlaget). Det är en bok med korta dikter till varje siffra, 1-10. Utav dessa korta rader har Isol haft friheten att skapa vad hon ville. Dikten till siffran sex lyder: ”Siffran 6 för de tre musketörerna framför en spegel”. Där har Isol mycket skickligt illustrerat att de tre musketörerna speglas i vattnet och tittar man noga ser man att spegelbilden inte är exakt utan naturen härmar människorna. En fisk bildar till exempel mustaschen i spegelbilden.
Numeralia 6

Isol menar att den handlingen i texten är en sak och den grafiska handlingen en annan, båda lika viktiga. För Isol är det väldigt korkat om någon säger att ”Jag är författaren för att jag skrev: en flicka går till huset”. Den meningen kan illustreras på så många olika sätt. Olika stämningar. Färg, storleken, designen finns inte att utläsa i texten. Isol har tecknat serier och säger att där är det serietecknaren som får mest betalt, inte manusförfattaren, så det var förvånade för henne att det var tvärtom med böcker.

Isols senaste bok ”Nocturno” är väldigt finurlig och speciell och är så mycket mer än en traditionell bok. Delar av bilderna är tryckta i fluorescerande färg och lyser i mörker. En bok med recept på drömmar, säger hon. Man får välja mellan några drömmar och den bilden man väljer håller man sedan under en lampa. När det är ljust ser man en bild. När man sedan släcker framträder en annan bild, och man ser drömmen. Bilden lyser hela natten och man kan ställa upp boken som ett blädderblock. Sista sidan är en helt blank sida helt i fluorescerande färg och där man kan skapa sin egen dröm genom att rita eller genom att lägga ett urklippt föremål på pappret och när du tar bort det blir formen kvar. På det här sättet kan du hela tiden ändra dina drömmar. Boken blev en omdelbar succé i Argentina och har sålt slut och en ny upplaga håller på att tryckas.

”Pantuflas de Perrito” (”Doggy slippers”) är en bok av Jorge Luján som han skapade utifrån workshops som hade med barn på internet om husdjur.  Vi får nu se ett antal skisser och färdiga illustrationer för att följa Isols arbete då hon hittar fram till illustrationer som känns rätt. Ofta har hon prövar hon två-tre idéer som hon förkastar innan hon hittar rätt. Isol tycker att det är ganska konstigt att människor har husdjur och i scen är det en flicka som har en apa som husdjur vilket Isol finner är ännu konstigare eftersom apor är så lika oss människor. Därför illustrerade hon det som att även apan har ett ”husdjur”.  Isol gjorde lite research då hon skulle illustrera husdjuren. Hon försökte tänka sig hur det var om hon skulle vara ett pyttelitet husdjur.Då kanske djuret inte hamnar i ögonhöjd med människan utan det som den framförallt ser är kanske näsan. Efter några försök var det den här illustrationen som kändes rätt för henne.
Hamster

Här handlar det om en pojke som talar väldigt varmt om sin kanin. Även här gjorde hon tre varianter innan hon blev nöjd. Hennes idé var att kaninen försöker göra pojken glad när hans raket är trasig genom att ge honom ett liknande objekt.
Morot

Isol gör en bok om året eller en och en halv bok per år. Hon behöver tid på sig att fundera ut nya lösningar. Om hon skulle behöva arbeta under tidspress skulle hon behöva lösa problemet med den första idén som kommer upp. Och den första idén är inte alltid den bästa eller mest intressanta.

Åter till boken där en vuxen för första gången är huvudperson. Samtalet avslutas med att Isol läser ”The beautiful Griselda”. Isol poängterar att hon skrev boken innan hon själv blev mamma. Den handlar om en prinsessa som är så vacker att hon får nästan alla hon möter att bokstavligen tappa huvudet. På balerna rullade huvuden från prinsar och riddare efter att bara ha tittat på henne. Griselda fann det mycket roande och började samla på huvudena. För att kunna utöka sin samling jobbade hon varje dag på att bli ännu mer vacker. Hon kände sig nöjd när hon såg sig i spegeln och vid tanken på att människor runt om i kungariket talade om hennes skönhet. Men faktum var att istället för att älska henne var folk rädda för henne. Hennes skönhet var farlig för andra människor. Vart hon än gick gömde sig folk för henne. Dörrar och fönster slogs igen så fort hon närmade sig dem och hon blev inte längre bjuden till baler. Griselda blev uttråkad i sin ensamhet och bjöd därför in den mest närsynta prinsen i landet på middag. Hans närsynthet gjorde att han kunde tillbringa flera timmar med prinsessan innan han såg hennes skönhet som ledde till det vanliga resultatet. Nio månader senare födde Griselda en bebis, en flicka som var mycket lik Griselda själv. ”Så vacker”, utbrast Griselda och det var dagen då hon tappade sitt huvud. Princessbebisen roade sig så småningom utan mamman och lärde sig en massa saker. Hennes favoritsyssla visade sig vara att lägga pussel. Hon tyckte om att laga saker som var trasiga.

Isol får en fråga om ”The beautiful Griselda” har ett politiskt budskap. Isol berättar om kvinnobilden i Argentina. Att kvinnan ska vara sexig och vacker, men helst inte så intelligent. Att hon ska vara en god mor och samtidigt lite av en prostituerad. Hon känner till många vackra skådespelare som är väldigt eftertraktade för deras skönhet, men de är inte lyckliga, menar hon. För Isol har Griselda ingen makt alls. Hon kan ingenting annat förutom att vara vacker. Isol hör ofta om folk som beundrar vackra kvinnor som män faller för, men hon menar att den makten är oanvändbar. Vad ska man göra med den makten? Hur många män kan man ha i sitt hus? Stunden då Griselda blir mamma och förlorar sitt huvud ger hon av sig själv till en annan person. Det är först i den stunden som Isol tycker om Griselda. Isol vill inte förmedla något särskilt budskap med boken eller i alla fall inte tala om vad det budskapet i så fall är. Hon vill att det ska förbli osagt och få läsarna att själva tänka och reflektera.

Isol är en mångkonstnär. Hon är bilderbokskonstnär, målare, serietecknare, poet, sångerska och kompositör. Bilderna är väldigt centrala i hennes böcker och det var väldigt intressant att ta del av hur hon har arbetat fram vissa bilder. Man förstår hur otroligt genomtänkta de är. Hennes böcker känns väldigt unika, jag har aldrig stött på något liknande. Det ska bli intressant att se om hennes kommande böcker kommer att förändras av att hon själv blev mamma för 1,5 år sedan. Det är inte svårt att förstå varför hon vann ALMA-priset och jag ser fram emot att fler av hennes böcker kommer ut på svenska.
Signerad Isol

Den här pristagarföreläsningen kommer att sändas i Kunskapskanalen på måndag den 27 maj kl 17.55.

Isols hemsida
http://www.isol-isol.com.ar/

ALMA-juryns motivering
http://www.alma.se/Pristagare/2013_Isol/

/Mia Kim

Annonser

2 thoughts on “ALMA-pristagaren, Isols, pristagarföreläsning

  1. Ping: Fantastiska Isol | Bokholmen

  2. Ping: Besökarna-bloggen fyller två år! | B E S Ö K A R N A

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s