Romeo + Julia – klassisk tragedi i 90-talstappning

RomeoJulia

Jag såg australiensaren Baz Luhrmanns film ”Romeo + Julia” på bio när den kom 1996. Den blev hans genombrott för en större publik, men själv hade jag blivit förälskad i debuten ”Strictly Ballroom – De förbjudna stegen” och imponerades inte på samma sätt av uppföljaren. Att plocka Leonardo DiCaprio till huvudrollen kändes som ett billigt val – för mig var han en valpig flickidol med sockersöt yta och lite innehåll – och jag minns att jag upplevde filmen som för mycket effektsökeri och för lite historia.

När jag nu sjutton år senare ser om filmen på Klarabiografen är det bara att erkänna att jag hade fel. Vilka glasögon hade jag egentligen på mig? Visst är det ibland karikatyrer och effektsökeri, men Shakespeares klassiska drama och spelet mellan Claire Danes och Leonardo DiCaprio är ju vad som bär hela berättelsen. Jag blir uppriktigt imponerad, sugs in i historien, och tar tillbaka allt elakt jag någonsin tänkt om DiCaprio. Att förflytta Romeo och Julia och rivaliteten mellan familjerna Montague och Capulet till en hård, urban miljö fungerar alldeles utmärkt. Det är en riktig färg- och ljudexplosion, och Luhrmanns visuella stil (slow-motion, förhöjd hastighet, kreativ klippning) är underhållande och ibland svulstig, men aldrig på bekostnad av flytet i berättelsen. Filmen känns både tidlös och som ett riktigt 90-talsdokument. Som i alla Luhrmanns filmer spelar musiken en stor roll, och soundtracket är sprängfyllt av MTV-hits, där hela tre av dåtidens svenska popunder medverkar (The Wannadies, The Cardigans och Stina Nordenstam).

Varför funkar ”Romeo + Julia” för mig nu och inte då? Det kan bero på att jag är äldre, att jag läst och sett Shakespeare i olika versioner, att jag lärt mig uppskatta dialogen och personerna bakom den. Det finns också ett nostalgiskt skimmer över att se dåtidens Claire Danes – alltid lika briljant – och Leonardo DiCaprio med vetskap om hur de under åren utvecklats och vilka roller de spelat. De var ju så unga, så sårbara. Med tiden har jag förstått att det är så Romeo och Julia är tänkta att gestaltas: av ungdomar som ligger i gränslandet mellan barn- och vuxenvärlden, totalt impulsstyrda och utan förmåga att se framåt. Svindlande, intensivt och just därför så trovärdigt. Några ansikten från förr dyker också upp och höjer filmen ytterligare: Brian Dennehy, M. Emmet Walsh, och favoritskådespelaren Pete Postlethwaite som tyvärr gick bort i förtid för två år sedan.

”Romeo + Julia” ger mig alltså en filmisk kick, och jag är glad att jag gav den en andra chans. Men rösterna efteråt är inte odelat positiva, och Shakespeare verkar fortfarande provocera. När publiken lämnar salongen uppfattar jag att några irriterades över den gammelmodiga engelskan, att den filmiska illusionen förstördes av att behöva läsa textremsor hela tiden.

För mig är det tvärtom. När orden förlorar sin kända innebörd kan det ibland bli mer intressant att lyssna. Som åskådare tar jag in allt vad skådespelarna säger; varje nyans i rösten; varje gest och blick; det skapar ett poetiskt flyt som skalar bort mina egna förutfattade meningar om språket. Och tänk: att ord som skrevs för mer än fyrahundra år sedan fortfarande har sin publik!

Det är bara att konstatera att Bibliotek Film & Musik gör det igen. Vårens sista visning är lika intressant och underhållande som de tidigare, och jag håller redan utkik efter höstens program. En liten undran har jag dock: varför hämtar folk biljetter till Klarabiografen om de inte tänker gå dit? Visserligen är de gratis, men ändå. Två gånger har jag fått den sista biljetten, en gång blev jag utan men gick dit ändå och fick utan problem plats i salongen. Alla visningar jag varit på hittills har alltid haft ett flertal tomma stolar trots att biljetterna är slut…

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s