” Mitt hemland är ordens land”

”Konsten att översätta”, Klarabiografen den 23 april.

Medverkande:
Maria Björkman Nina Bouraoui, Vénus Khory-Ghata Jonatan Morén Salim Barakat Annakarin Thorburn Andrés Barba, Maria Negroni Birgitta Wallin Sefi Atta, Roma Tearne. Moderator: Harald Hultqvist. Arrangemanget är ett samarbete mellan tidskriften Karavan och Bibliotek Plattan.

 

Linda Evangelista klev inte upp ur sängen för mindre än tiotusen dollar om dagen, själv har jag inte benstommen för sådana anspråk, trots det krävs det något extraordinärt för att jag ska lyckas vakna vid åtta en måndagsmorgon. När Karavan– Sveriges bästa tidskrift- i ett samarbete med Biblioteket plattan inbjuder till seminarium om översättning, med fokus på utomeuropeisk litteratur är det dags att gnugga drömmarna ur ögonen och bege sig till kulturhuset.

I vintras valde jag postkolonial litteratur som inriktning på litteraturvetenskapen och tvingades för första gången reflektera över hur eurocentriska litteraturlistorna varit under alla år i svenska skolan. Hur många gånger behöver man läsa Doktor Glas? Precis som många andra romaner, som anses vara klassiker, har den dykt upp, gång på gång, i högstadiet, på gymnasiet, på skrivarkursen, på universitetet. Den blir aldrig färdiganalyserad, samtidigt som en hel del andra böcker väljs bort i undervisningen.  Det är samma gubbar som blinkar upp från kurslistorna och vinkar: ”Hej, här är vi igen, vi är de enda som skrivit något de senaste tvåtusen åren.” Litteraturundervisningen ska ju verka vägledande och inspirerande, för självklart påverkas läsandet av det urval som görs, av förlagen, men också av lärare, bibliotekarie och recensenter. Vad väljer vi att innesluta i vår litterära kanon, hur länge ska västerlandet utesluta de myriader av titlar som tålmodigt står och stampar?  Karavan tidskrift väntar inte på ett godkännande av Harold Bloom, istället fokuserar tidskriften på litteratur från Asien, Afrika och Latinamerika. Fyra gånger per år ges den ut, tidkriften som presenterar författarna som inte platsar bland de mer lättstavade namnen på litteraturlistorna. Initiativet, att prata om och presentera översatt litteratur är ett ännu ett sådant steg i rätt riktning. Klarabiografen är nästintill full av åhörare när moderator Harald Hultqvist presenterar de inbjudna översättarna: Maria Björkman, Jonathan Morén, Annakarin Thorburn och Birgitta Wallin.

Thorburn presenterar María Negronis Bebådelsen: en politisk, snårig och utflippad roman om diktaturen i Argentina under sjuttiotalet. Thorburn imponeras av språket, som hon beskriver som ”poesi i romanform”. Hon tipsar också om den till svenska ännu ej översatta Salón de belleza,( i engelsk översättning: Beauty salon) av den mexikanske författaren Mario Bellatin. Det är en originell roman som utspelar sig på en skönhetsanstalt för döende män, en skildring av ett mörkt och gåtfullt samhälle.

Birgitta Wallin, redaktör för Karavan, talar om Train to Pakistan, som ges ut i svensk översättning av Tranan senare i år. Romanen är skriven av Khushwant Singh och har blivit en indisk klassiker som skildrar den traumatiska delningen i Pakistan och Indien 1947. Wallin säger att det är en saklig, sarkastisk, och kunnig författare som skriver en spännande roman om etniska konflikter. Romanen lyckas, på ett insiktsfullt sätt belysa hur etniska konflikter kan uppstå överallt och hur människor i en maktposition på lokal nivå faktiskt har möjlighet att bromsa sådana konflikter.  Wallin säger att, för henne, så är det av stor nytta att befinna sig på plats i det land där en roman utspelar sig, att översättningsarbetet underlättas av utbyte med andra författare som behärska språket och området. Det är också skönt att kunna se och uppleva de platser som ska gestaltas.

Maria Björkman presenterar Vénus Khoury-Ghata, en fransklibanesisk författare, som i romanen Sju stenar till den otrogna hustrun använder sig av ett dubbelt perspektiv där hon skildrar kulturkrockar utan att ta ställning. Det är kvinnan, och hennes rätt att bli älskad som står i centrum i romanen. Björkman presenterar även sju av Nina Bouraoui fjorton böcker, och det är speciellt beskrivningen av Pojkflickan som väcker läslust. Det är en skildring av klyvningen mellan två kulturer: den franska och den algeriska, och det utanförskap som klyvningen kan leda till. Bouraoui ska själv ha sagt att hennes hemland är ordens land.

Jonathan Morén talar om arbetet med att översätta arabisk- språkig litteratur. Situationen för de som översätter från arabiska är något annorlunda än för de som översätter från de ”stora” språkområdena. Intresset är mindre, att försörja sig på arbetet är uteslutet men bristen på konkurrens skapar också ett gott samarbete mellan översättarna inom språkområdet. Morén talar entusiastiskt om Salim Barakats Geometriska andar, en roman som utspelar sig i en namnlös stad där tiden är cirkulär och tillvaron i rum och tid hela tiden kan rämna. Romanen ger en bild av erfarenheten av inbördeskrig utan att vara en krigsskildring. Det handlar inte om kriget, säger Morén, det är boken som är kriget. Morén lyfter också fram Bensalim Himmichs historiska roman The Theocrat. Himmich är en marockansk författare och professor i filosofi som dessutom varit marockansk kulturminister. I andra länder blir man förvånande nog kulturminister på kulturella meriter, säger Morén och åhörarna bjuder på dagens första kollektiva skrattsalva.

Efter en paus så blir det frågestund med Harald Hultqvist. Han börjar med att fråga hur man utvecklas som person när man översätter. Björkman beskriver det som att det är två medveteanden som möts under översättningsarbetet, ett magiskt möte mellan två människor, genom en text, vilket innebär att man inte ska underskatta intuitionen. Morén säger att man faktiskt slipper utvecklas som person när man översätter, eftersom man har förmånen att gå in i olika personer och agera skådis. Översättarna pratar om den underliggande texten, att man måste hitta kärnan utan att förtydliga. ”Förbättringsdjävulen” hotar att stå i vägen ibland när det finns otydligheter i texten. Redaktörens roll diskuteras också, att ibland kan redaktören kräva att obegripligheter ska förtydligas.

Hur går det praktiska arbetet till, då? ”Läser ni högt?”, frågar Hultqvist. Thorburn säger att hon alltid läser högt och att hon stannar upp när hon känner att hon snubblar på orden, då är det förmodligen något som måste arbetas om. Hultqvist undrar också hur det är att översätta till svenska. Thorburn säger att det krävs uppfinningsrikedom för att hitta synonymer så att inte ett ord som varieras i ursprungstexten återupprepas i den svenska översättningen. Morén beskriver med en belysande liknelse hur det är att översätta arabiska till svenska: ”Det är som att försöka måla en solnedgång fastän målarlådan endast innehåller svart, vitt och grått.”

Det är inspirerande och lustfyllt att lyssna till översättarna, här finns en stark vilja att dela med sig av litteraturen, det märks i hur hur orden snubblar över varandra i ivern att hinna säga allt som ska sägas. Det är många författarskap och romaner som ska presenteras och tiden rinner iväg men tacksamt nog bifogas en lista över romanerna. Samtalet kommer in på förlagen, att det är de små förlagen som vågar satsa på översatt litteratur och utomeuropeiska författarskap. Det är upp till oss läsare att visa att intresset finns. Genom att aktivt välja att köpa böcker utgivna på mindre förlagen uppmuntrar vi modiga inköpare. Det är bara att välja och vraka från en något mer inspirerande litteraturlista än vi är vana vid.

/Maria Monciu

Nina Bouraoui: Muränornas bal (Anamma 1999), Pojkflickan (Elisabeth Grate Bokförlag 2004), Dockan Bella (Elisabeth Grate Bokförlag 2005), Mina onda tankar (Elisabeth Grate Bokförlag 2006), Innan männen (Elisabeth Grate Bokförlag 2008), Kärlekens geografi (Elisabeth Grate Bokförlag 2010), Våra kyssar är avsked (Elisabeth Grate Bokförlag 2011)

Vénus Khoury-Ghata: Sju stenar till den otrogna hustrun (Elisabeth Grate Bokförlag 2009)

Salim Barakat: Geometriska andar (Tranan förlag 2011), Fjädrarna (Tranan förlag 2003)

Elias Khoury: Yalo (Leopard förlag 2012)

Bensalim Himmich: The Theocrat

María Negroni: Bebådelsen (Tranan förlag 2010)

Mario Bellatin: Salón de belleza/Beauty salon

Andrés Barba: Augusti, oktober (Astor förlag 2011)

Roma Tearne: Brixton Beach(Ordfront 2011)

Khushwant Singh: Train to Pakistan (utges på Tranan senare i år)

Ambai: Flod (Tranan 2008)

Red. Maria Lannvik Duregård och Birgitta Wallin: Människosaker- dikter och noveller på liv och död från Afrika, Asien och Latinamerika (Karavan 2008)

 

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s