Kulturhuset – en besvikelse under Kulturnatt Stockholm

För tredje året i rad anordnades igår den 21 april Kultnatt Stockholm. Fri entré till en rad olika kulturella aktiviteter runtom i stan, bland annat på Kulturhuset. Förväntningarna var höga. I Göteborg, där jag är uppväxt och levt största delen av mitt liv, har vi också någonting som heter Kulturnatt, så jag hade något att jämföra med.

Hemma hade jag läst på vilka aktiviteter som var på gång, och jag hade kategoriserat några i ”måste göra” och ”i mån av tid”. Förväntansfull gav jag mig iväg på stan.

Innan jag tog mig till Kulturhuset hann jag med både Finlandsinstitutet och Instituto Cervantes, där jag hann grotta ner mig i deras respektive bibliotek (jag som älskar bibliotek) och även se några spanska kortfilmer. Sedan gav jag mig vidare i kylan till Kulturhuset.

Jag tog mig in i värmen i Kulturhuset via dörrarna på entréplan. Ganska snabbt kunde jag konstatera att det var ganska mycket folk på plats. Bibliotek Plattan höll öppet, och det fanns personal på plats vid en egen monter som informerade om kommande kulturella event. Det fanns också en monter där en kille gjorde reklam för STOFF – Stockholm Fringe Fest. En person spelade något slags hemmasnickeri som lät fruktansvärt, även om jag tyckte idén var kul. Vissa bara gick när de möttes av oljudet som kom, och andra tittade fascinerande på, beredda att hålla för öronen. Var det här kultur, frågade jag mig?

Jag fortsatte uppåt i huset. Ekoteket höll till min stora förvåning stängt. Serieteket höll också stängt. Vadå STÄNGT? Det är ju Kulturnatt! Klart de ska hålla öppet! Nu, om någon dag, är ju chansen för dem att locka till folk, men nä, då håller man stängt.

Miljöutställningen Tipping Point höll öppet. Likaså fanns Lars Dambergs ritade stad Minsta att titta på. Men det gör de också andra dagar. [Jag förstod inte riktigt tanken att ha öppet delar av huset, medan andra var stängda.] Jag letade efter något unikt, något man ordnat speciellt för Kulturnatt. Och det hittade jag. Nästan längst upp i huset var det full aktivitet i form av workshops där man kunde skulptera i tidningspapper och även brodera. Där fanns barn, ungdomar och vuxna som var i full gång med att arbeta. Kul att se. Digital ansiktsmålning fanns också att testa på. Och en utställning med broderier, mitt i workshopen. Jag hade inte tid att leka. Och ingen större lust för den delen heller. Jag kände mig så besviken.

Det hela kändes inte helt genomtänkt. Som om man organiserat ihop något och hade öppet ”bara för att” det var Kulturnatt. Det kändes verkligen inte som om man försökte locka dit folk med öppna armar. Det var inte skyltat i huset heller utan som besökare fick man ta sig runt själv och försöka hoppas man hittade något kul, bland de delar som höll stängt i huset. Jag hade förväntat mig mer, bättre organisering, ett större utbud, och att alla delarna i huset skulle vara öppna.

Jag fortsatte ut i kvällen, vidare på flera nya äventyr, med tanken att jag nog skippar Kulturhuset nästa år om inte utbudet är bättre, och istället besöker de unika event som finns runtom i stan. De som håller öppet för att locka dit folk. För att göra folk nyfikna. Väcka tankar och kreativitet.

Efterfesten på Kulturhuset kan jag tyvärr inte uttala mig om. Kanske var den som en Askunge-saga. Vid den tidpunkten var jag redan hemma, uppfylld av allt jag vart med om under Kulturnatta och med en riktig glädje över all den kreativitet som finns runtomkring oss.

1-0 till Göteborg.

Annonser

2 thoughts on “Kulturhuset – en besvikelse under Kulturnatt Stockholm

  1. Vad tråkigt att du inte tog dig tid att leka, att själv vara kreativ – eller läsa info- tavlorna eller tidningen där det stod var allting fanns. Bättre lycka nästa år så du verkligen får uppleva själv, inte bara sökande rusa igenom.

    • Hej Helen, Tidningen hade jag läst hemma. Informationstavlorna kikade jag också på, vilket kanske inte framkom i min text. Jag dröjde mig kvar på olika platser olika länge, det var bara att jag inte lekte. Man är olika. Och just därför kanske jag hade förväntat mig mer. Kulturhuset som ska ha något ”för alla”. Och jag hade Göteborg att jämföra med. Här står sig faktiskt Västkustens stad lite starkare, lite vackrare. Kanske finns det något annat nästa år, något än det jag redan sett innan, något som också fångar mitt hjärta. Tack för din synpunkt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s