Auto: Mat

Jag hade läst om den, jag ville se den, jag ville ta på den. Och jag kom, jag såg och jag köpte något ur den.

Direkt innanför svängdörrarna in till Bibliotek Plattan står det en färgglad varuautomat, fylld med lite annorlunda köpegods än vad man är van vid. Glöm miljöförstörande bubbelvatten, besprutade äpplen och smuliga knäckebröd. Konstprojektet Auto:Mat går ut på att visa varor från skilda delar av världen, som vi förmodligen inte skulle stött på annars, som salta kex från Serbien, vingummin från Kina och Guavadryck från Thailand. Och samtidigt som man ger sig själv lite sinnlig njutning, så bidrar man också till ekonomisk stöttning av olika hjälporganisationer. Snyggt och roligt paketerat.

Eller?

På Kulturhusets hemsida kan man läsa att ”AUTO:MAT är ett ideellt konstprojekt som vill ifrågasätta och utveckla sättet vi konsumerar på. Måste vi handla såsom vi gör idag?”. Och här nånstans stoppar jag mina två guldpengar i myntinkastet med en vag klump i magen. Vad är det som ifrågasätts egentligen? Projektet uppmuntrar ju fortfarande till konsumtion av varor som vi egentligen inte behöver; mass- och fabriksproducerat godis, kex och burkjuice. Varuautomaten i sig är ju en kommersiell konsumtionskatalysator. Att varorna dessutom kommer från politiskt problematiska länder som Kina, Serbien och Turkiet kanske det finns en tanke med – men den borde i sånt fall uttalas. Visst kan det hela klassas som socialt entreprenörskap, eftersom syftet delvis är att hjälpa behövande, men jag tycker att framför allt att konsumtionshetsen förstärks och på ett bedrägligt sätt görs accepterat.

Automaten är dock väldigt snygg, vilket är det näst bästa med den. Det bästa är att det också har getts utrymme för skapande människor som behöver en distributionskanal för att sälja sina egna skapelser. Din grej står det på ett par fack i automaten och vill man synas här, och kanske få något konsumtionskritiskt sagt med det, så hör man bara av sig till Kulturhuset.

Och säga vad man vill, men Guavajuicen släckte i alla fall törsten och tacklappen som följde med burken ger mig ett tillfälligt stillat konsumtionssamvete.

http://www.auto-mat.se/

http://kulturhuset.stockholm.se/-/Kalender/20111/Lava/AUTOMAT/

Annonser

3 thoughts on “Auto: Mat

  1. Bra där, Vesna! Du formulerade exakt de tankar jag själv hade när jag läste om detta projekt… Var är ifrågasättandet av konsumtionen, liksom?

  2. Hej!
    Jag heter Annie och det är jag som har gjort allt gällande detta projekt. Jag är väldigt tacksam för alla slags synpunkter och jag förstår er kritik, men jag ska försöka förklara hur jag har tänkt. 

    Den konsumtion jag vill ifrågasätta är väl inte så mycket all världens samlade konsumtion som sådan (det hade kanske varit ett lite för överväldigande projekt att ta sig an som sitt allra första, men kanske i framtiden däremot?) utan snarare den mer vardagliga, vanliga konsumtionen. Den konsumtionen som domineras av stora multinationella företag (tänk ex. Coca-Cola i vanlig Selecta-automat!) – med väldigt lite intresse av andra kulturer. Jag vill erbjuda ett perspektiv, ett alternativ till det utbud vi vanligtvis ställs inför och kanske skapa lite förståelse på köpet. Jag vill se om det går att förändra i det lilla, i smyg, och göra det lite mindre krångligt att göra en schysst gärning samtidigt som man handlar en slags produkt man kanske hade handlat ändå. Jag ville snarare se om man kunde skapa en slags ”win-win”-situation – om det går att konsumera annorlunda, mer medvetet, och automatisera handlingen att hjälpa världen.

    Självklart är jag medveten om den känsliga politiska situationen i några av de länder som representeras i automaten – men då jag har velat ha en så internationell och multikulturell prägel som möjligt på projektet har jag valt att inkludera dem ändå och istället försökt hitta så vettiga organisationer som möjligt verksamma i dessa länder, stridandes för t ex mänskliga rättigheter och demokratiska processer.

    Eftersom det är jag själv som åkt runt till Stockholms olika närförorter i jakten på annorlunda grejer jag själv skulle vilja prova (samt, rent praktiskt sett faktiskt funkar storleksmässigt att snurra ut ur en varuautomat) har det kanske inte blivit det mest objektiva utbudet, men jag har försökt välja så olika platser som möjligt (därav vissa mer känsliga länder!) och istället försöka välja en bra organisation!

    Faktum är dessutom att det har varit ganska knivigt att hitta grejer från de ställen jag önskat, det är jättesvårt att hitta produkter från t ex afrikanska länder – har ni några bra tips så vore det extremt välkommet! Skulle ni för övrigt råka känna till att någon av produkterna produceras under ohyggliga förhållanden eller dylikt så är det bara att höra av sig, så ska jag naturligtvis försöka ersätta det med något annat (sortimentet är ändå tänkt att vara kontinuerligt utbytt)
    Det finns ju mycket annan problematik, såsom miljöaspekten – visst kan det vara bättre med en burk juice tillverkad i Sverige än en guavadryck som åkt från Thailand, det vet jag mycket väl. Men å andra sidan, tänker man t ex på den påse saltade solrosfrön i automaten som är från Kina (både miljömässigt och politiskt problematiskt) så hade det kanske lika gärna kunnat vara en kartong ris från närmaste Ica – också producerat lika långt härifrån och under samma politiska styre. Däremot saknar riset det förhöjda pris som möjliggör ett bidrag till Amnestys arbete med mänskliga rättigheter i just Kina. 

    Jag skulle väl absolut inte kunna säga att detta är någon fullfjädrad entrepenörsidé, utan mer en fundering jag gick runt med som jag plötsligt fick möjlighet att realisera tack vare ungdoms-kulturstöd (jag är 20 år). Jag ser det som ett försök att göra något bra för världen på en liten nivå, ett försök att skapa ett kulinariskt kulturmöte utan höga pretentioner, ett försök att få upp folks ögon för olika problem runtom i världen – men framförallt ser jag detta som ett enda stort utmanande konst/tanke-experiment! 

    För mig är allt detta en process som ständigt kan utvecklas, därför vore det fantastiskt att få höra alla möjliga bra tankar.

    Hör jättegärna av er på automat.stockholm@gmail.com om ni har fler synpunkter/idéer/frågor/förslag!

    Ursäkta novellen, men hoppas det skingrade några funderingar. 

    Hälsningar, 
    Annie Åkerman

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s