Rapport från Uppgörelsen – säsongens sista litteraturquiz

Huttriga kommer vi tågande längs Hornstulls strand, jag och Maria. Jag med en på grund av de orimligt kraftiga stormbyarna som just nu lagt sig över huvudstaden slocknad cigarett i mungipan. Maria med sin redan upprökt. Vi möter Frida, som tillsammans med oss ska utgöra Besökarnas alldeles eget eminenta lag i kvällens litteraturquiz.

Bibliotekarie Jenny Lindh (känd från DN!) drar igång kvällen med att på minisynt plinkplonka de housetoner som ackompanjerar Björn Ranelid i årets Melodifestival. Till detta reciterar hennes kompanjon Leo Lundberg (känd från Bibliotek Plattan!) bidragets text, fylld till bredden och mer därtill av kärlek, änglar, kvinnokön, manlig säd och liv och ljus och underverk. Men med två ord överstrykna. Vilka är orden? Det är vad vi ska lista ut och vad som utgör inledningsfrågan till säsongens sista quiz, den stora Uppgörelsen.

Besökarna är det absolut minsta laget på plats. På Stand sitter man inttill skrålande storlag från Bonniers och i för sammanhanget liknande bjässar. När Besökarna kommer fram är alla platser är upptagna, så laget sätter sig på sina över betonggolvet utbredda vinterjackor med varsin öl. På hugget, förstås. Två litteraturvetare och en konstvetare. Här ska det kammas hem vinst.

Strindbergs födelseår – det borde vi väl ändå kunna? Jo, att det är Anna Wahlgrens dotter som är Felicia som försvann det är vi helt säkra på. Men vad hette nu igen DN:s Erik Helmersons nya bok? Och vem var Nobelpristagaren som intervjuades på knagglig radio i början av femtiotalet? Gilgamesh-eposet – den obligatoriska Litteraturvetenskap I-frågan, är såklart en baggis. Men när vi får fem stycken kartor att placera i en litterär kontext och inte kan gissa oss till en enda känns det nästan hopplöst. Vi får i uppgift att rätta grannlagets tävlingsformulär – myser lite åt att de bara lyckats knåpa ihop 23 poäng av 58 (?). Men får långa näsor när vi får tillbaka det egna formuläret. Där står, under vårt vackra lagnamn, med en överseende ditplitad smiley intill sig, tolv små ynkliga poäng på darrande ben.

Tur att ölen är billig. Att Strand trots allt är ett ganska trevligt ställe. Att Jenny Lindh och Leo Lundberg är roliga och att Besökarna inte är några bittra förlorare. Skål, inför nästa säsong!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s