ögonblick

Han hade tappat hakan. Mitt i kulturen. Sittandes i en av de bruna tvåsitssofforna utanför Stadsteaterns biljettkassor. Fönsterrutorna i ryggen. Plastpåsarna bredvid. Den lilla mössan på. En blå mössa med tofs.

Det gick inte att se om det hade skett plötsligt, liksom tvärt och abrupt, eller mer långsamt. Ibland vet man helt enkelt inte. Det bara händer och så är det inte mer med det. Hur skulle man egentligen kunna veta hur? Det har hänt mig förut, på landet eller i bilen, en gång på en filt.

– Vakna nu för fan!

Ägaren till tofsmössan ryckte till och kom till liv igen.

Med svårtydlig blick samlade han ihop påsarna med pantburkarna, tog ett krafttag om kompisens hand och reste sig upp. Kön till biljettkassorna växte sig lång, folk skyndade förbi. Tillsammans rundade de hörnet och försvann.

Och jag fortsatte åka rulltrappan upp.

Annonser

One thought on “ögonblick

  1. Ping: A Christmas Carol | B E S Ö K A R N A

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s